Inom ramen för ett EU Leaderprojekt tas en bok fram om plastutvecklingen i Gislaveds kommun. Material ur boken har använts på denna hemsida, men betydligt mer detaljer kan fås genom att läsa boken. Den beräknas bli publicerad i slutet på 2010, och kommer därefter att finnas tillgänglig på museet.

 

I Gislaveds kommun har genom åren startats över 100 plastbearbetande företag. För en kommun med cirka 30.000 innevånare är detta en mycket hög siffra. Att plastföretagen är koncentrerade till vår region beror sannolikt på att kunnandet har gått från företag till företag under en mycket expansiv period då plats har funnits för alla i en ständig utveckling. Smålänningens nedärvda förmåga att samarbeta under knappa förhållanden och att skapa nya produkter med små resurser har säkert också haft betydelse.

 

Inom kommunen har dessutom några företag varit pionjärer inom sina områden.

 

Pionjärerna i Gislaveds kommun

 

Gislaved

Svensk Celluloidindustri AB var dels först i Sverige med att bearbeta termoplast när man 1920 började tillverka produkter i celluloid och dels 1953 först i landet med att tillverka PUR-skumplast.

 

På samma sätt var Svenska Gummifabriks AB 1945 först i landet med att tillverka PVC-folie och 1953 var Hagaplast AB först i landet med att blåsa polyeten.

 

Svensk Celluloidindustri startades av familjen Mårtensson i Gislaved som ägare. Thure Mårtensson och hans bror Ryno startade tillverkning redan 1920 genom att börja bearbeta celluloid till registerkort, nyckelhålsskydd, cykelpumpar och liknande.

 

Anderstorp

Hagaplast i Anderstorp startade 1941 när man började tillverka blöjbyxor av PVC-folier. 1953 fick man fram egentillverkad polyetenfolie.

 

Plast AB Orion var en betydande plantskola i plastbranschen. 1951 konstruerade man och tillverkade en egen hydraulisk plastspruta. Flera företag i Anderstorp har sina rötter i Orion.

 

Smålandsstenar

Kronplast var 1948 det första företaget på orten med att formspruta gardinringar, handtag till skruvmejslar, isolatorer till elektriska stängsel mm. Det dröjde dock till 1960-talet innan det stora genombrottet skedde för plasttillverkning i Smålandsstenar.

 

Reftele

Först var Pamex Plast AB, som i samarbete med Plast AB Orion tog fram en egentillverkad plastspruta.

 

Hestra

Rapid började redan 1936 med att bearbeta celluloid till kartfordral, cykelpumpar mm. 1947 tillverkade man bakelitdetaljer till häftapparater mm. Tillverkningen pågick till början av 1960-talet.

 

Broaryd

Företaget Rigel var först att arbeta med plast i Broaryd. Tillverkningen flyttades till Smålandsstenar.

 

Problemfylld uppstart för många

Efter andra världskriget saknade man inte entusiasm, men kunskaperna var inte alltid så stor. Det gällde att ha bra nätverk, vilket kännetecknar mycket av industriverksamheten i Småland än idag.

 

Nystartade företag fick inte alltid de bästa priserna av råvaru-leverantörerna och då gällde att kunna köpa till ett bättre pris hos en kollega, kanske rentav till hans inköpspris.

 

Utländska maskinleverantörer kunde innebära kommunikationsproblem, men en stor förbättring skedde när Åkesson i Helsingborg började leverera maskiner.  

 

Verktygsmakare

Flera företag startades som kom att bli specialister på framställning av formverktyg. Att framställa verktyg var ett verkligt hantverk innan datastyrda bearbetningsmaskiner fanns. Endast större företag kunde ha egen verktygstillverkning. Idag finns 28 verktygsföretag inom kommunen. På museet har vi ett flertal exempel på verktyg, t ex för kammar, kaffemått mm.

 

Tillverkningsmetoder

Tre av fyra företag inom kommunen arbetar idag med formsprutning. Övriga metoder som mer än ett företag arbetar med är filmblåsning, konfektionering och varmformning.

 

Enstaka företag använder formpressning, kalandrering, sintring, skumning och vakuumformning.

 

Utbildning behövdes

Utbildningsbehovet var stort och verkstads- och plastutbildning startades så småningom i Anderstorp.